I gryningen. Att vakna och öppna ögonen för en ny dag.
Det första jag väljer att göra efter att jag sträckt på mig i sängen, gäspat och rullat ur sängen är att lyssna till ett vackert poem om människans väg i Jordelivet.
För så snart jag lämnat drömvärlden så är mitt sinne igång med sina surrande tankar.
Så jag väljer att fylla mitt sinne med väl valda ljud, en poetisk sång om människans själ i denna värld. Recitationen tar ca 25 minuter och där ljudas de vackraste strofer om hopp och ansvar, om skönhet och riktning, om kärlek, sorg och tröst. Att vi alla är ett, tidigare, nu och för alltid. Jag låter dessa ljud får vara de första ljud jag möter den nya dagen med.
Detta poem ger mig en chans att balansera mitt sinne, låta det få mjukstarta en stund innan jag möter resten av världen och mina tankar därtill. Det är min rutin.
Vad lyssnar du till i gryningen?
Etikett: medvetande
-
YOGAN
-
YOGAN o HJÄRNAN
SÖMN
För att fungera optimalt behöver människan sova. Ja, det är t o m livsnödvändigt. Sömnen upprepar flera cykler av medvetandenivåer som vardera består av flera faser. Vi går igenom ca 4-5 cykler varje natts sömn.
Viktigast av dessa faser är djupsömnen. När vi är i djupsömn sker de mest fantastiska saker i vår hjärna och i vår kropp. Giftiga ämnen bryts ned och restprodukter skyfflas undan från vävnaden in i lymfsystemet och blodbanan. Matsmältningssystemet bryter ned allt du ätit till de minsta beståndsdelarna och absorberas och transporteras ut i kroppen där de behövs. Väl på plats bygger kroppen upp nya celler, hormoner, signalsubstanser, antikroppar mm och reparerar celler som gått sönder under dagens aktiviteter. Avfallsprodukterna förbereds för uttransport genom njurar och tarmar. Immunsystemet presenteras för de främmande ämnen som du stött på under dagen och bildar ett försvar mot dem i framtiden.
I hjärnan konsolideras dina erfarenheter från dagen till långtidsminnen. Nya rörelsemönster upprepas i nervsystemet till färdigheter och skicklighet.
I de mer ytliga faserna, under vad som kallas för REM sömn (Rapid Eye Movement) bearbetas dina intryck från dagen i drömmar och problem kan lösas och nya erfarenheter och perspektiv lyfts fram av hjärnan i drömtillståndet.
Yoga och meditation kan underlätta att komma till djupsömn och därmed säkra din största återhämtning. Dessutom ger yoga och meditation enkla verktyg till återhämtning under dina aktiva vakna timmar vilket ger bättre fokus, minne, närvaro och mer glädje. -
YOGAN
Andetaget. That´s the shit!
Inte sällan börjar mina yogaklasser med att deltagarna ligger ner på rygg. Jag instruerar dem sedan in i det långa djupa andetaget, steg för steg.
När det fulla andetaget är uppnått – brukar det kännas klart!Ja, så välgörande är det när vi kommer i kontakt med ett medvetet andetag och en närvaro i andningen. Genom andningsstunden får vårt nervssytem nya signaler. Signaler som tolkas som – nu är jag trygg – nu får jag slappna av – nu får jag fylla på med frisk energi – jag tillåter mig att ta plats i denna stund – jag kan styra mitt mående – jag har koll på min situation och jag känner stressen rinna av mig – jag är här och nu.
Så ber jag deltagaren sätta sig upp och jag hälsar alla välkomna och beskriver vad vi ska göra för yoga och meditation ikväll, men det absolut största har redan skett – det långa djupa andetaget!Resten är bara en bonus.
Med det långa djupa andetaget kan du förändra tillståndet i sinnet och kroppen var och när du vill. Öva det gärna så du blir jättebra på det. Då kan 3 sådana andetag vara ett kort kraftfullt verktyg in i välbefinnande. In i hälsa.
Så enkelt.
Andas genom näsan.
Andas in så att magen putar ut och fyll sedan även bröstkorgen och till sist toppen av lungorna under nyckelbenen. Det där sista lilla.
Släpp, andas ut genom näsan.1-3 min. Öva liggande, sittande (sitt med ryggen upprätt längst ut på en stol) eller stående.
-
HJÄRNAN
Organet i vår kropp som styr allt. Nästan.
Och allt i kroppen och utanför den påverkar och formar hjärnan. Inte bara vad vi äter, toxiska ämnen, läkemedel, hur vi rör oss, att vi andas, elimination, sömn, sinnesintryck- utan också vad vi tänker, vilken attityd vi har, vilka vi umgås med, interaktionen mellan människor, flödet på sociala medier, meditation, mantra, konst, musik, tal – ALLT influerar hjärnan.
Allt bearbetas av hjärnan och hjärnan svarar. Den svarar med nervsignaler, nervsignalsubstanser, hormoner, tankar, känslor, slutsatser, insikter och beteenden.
Människans hjärna fascinerar mig. Och många andra före mig, som observerat, utfört beteendeexperiment, obducerat, tittat i mikroskop, röntgat, jämfört, medicinerat, terapeutat – och ändå vet vi inte allt om hjärnan.
Vi vet att den mest består av fett. Vi vet att yttersta skiktet består av cellkärnor – den grå substansen och att där sker processer vi är medvetna om. Fettet omger nervutskotten så att den elektriska impulsen kan matas fram och isoleras. Vi vet att där finns stödjeceller för att skapa alla vindlingar, kärnor och banor. Vi känner till att där finns körtlar, mitt i hjärnan, som styr med sina hormoner andra körtlar i kroppen. Vi vet att hjärnan består av miljardvis med celler och att de kan nybildas, omformas, uppfostras, lagas och dö. Och varje nervcell har kopplingar till mängder av andra celler och bildar nätverk.Det finns inget blod i hjärnan. Blodkärlen slingrar sig tätt intill utanför de barriärer som skyddar hjärnvävnaden och syre och näringsämnen skickas ut och in genom elektriska och kemiska portar och väktare, transporteras i den vätska som hjärnan badar i – cerebrospinalvätskan. Kristallklar.
Och att en nerv kan låta sina utskott, sina armar leta sig fram, krypa fram för att skapa nya kopplingar. Och att om den kopplingen var bra eller viktig eller används ofta så blir den stark och snabb – vi har lärt oss något nytt. Och om den inte används så förtvinar den – vi glömmer bort.
I detta organ bor vårt medvetande. Ofta tror vi att vi ÄR hjärnan och vad den gör. Att vi ÄR det vi tänker. Men, ser du, vi kan tänka över tänkandet, iaktta våra tankeprocesser med vårt medvetande. Och vårt medvetande kan lyfta sig ur vår fysiska kropp och hämta impulser och kontakter utanför hjärnan och kroppen. Det gör det hela ännu mer spännande.
Hjärnan jobbar stenhårt på att kategorisera, förklara, sätta ord på, förstå, dela in i bra och dåligt, döma och främja överlevnad. Och den peakar i belöningshormoner när vi är osjälviska, gör något för någon annan. Och vi har ett litet område som ansvarar för rättvis fördelning.
Fram till 80-talet trodde vi att hjärnceller inte nybildades efter 20-årsåldern. Fram till 2000-talet trodde vi att hjärnan inte hade ett eget reningssystem med lymfa. Nu vet vi bättre.
Ja, käre tid, ett intressant organ som jag kommer att berätta mer om, var så säker.